Sveriges största solcellspark har invigts — samtidigt som planer för ännu större parker smids

Foto: Jann Lipka

2015 låg det på 1 MW, 2016 utökades det till 2,7 MW, 2018 till 5,5 MW — och 2019 till 5,8 MW. Häromveckan tog storleken på Sveriges största solcellspark ytterligare ett rejält skutt i och med invigningen av den nya rekordparken på 14 MW utanför Strängnäs.

Inför invigningen ringde vi upp Jonas Weissglas från solcellsleverantören Energiengagemang som byggt parken åt beställaren HSB Södermanland för att höra om hur det har varit att bygga solcellspark under en pandemi — och samtidigt få perspektiv på var storskalig solel i Sverige är på väg.

Solceller bland fornlämningar

Enligt Jonas har projektet i stort sett gått enligt plan trots att det länge såg ut som att Covid skulle sätta käppar i hjulet för leveranskedjorna. “Veckan före vi skulle börja bygga den 20 april visste vi inte om panelerna skulle komma. Men det gjorde de. Det var egentligen bara transformatorstationerna som blev något försenade men inte mer än 4-5 veckor.”

(Det mest dramatiska skedde annars i samband med ett arkeologbesök. I utkanten av parken upptäcktes 17 gamla eldhärdar från vikingatiden och en 125 meter lång stensättning - vilket gjorde att man fick byta den tilltänkta placeringen av några av panelerna. Priset man får betala för att bygga solcellspark i ett av Sveriges mest fornlämningstäta områden!)

Även om invigningen var förra fredagen kommer driftsättningen av parken och de 41 600 solpanelerna ske i etapper under en sexveckorsperiod, bl.a. då elnätbolaget vill testa och koppla på transformatorstationerna en i taget. När hela parken är igång förväntas den producera ca 13 000 MWh per år. Och notan? Enligt Jonas landar den på runt 100 miljoner kronor.

Sveriges fem största solcellsparker. För tillfället byggs även en park på 4 MW i Kristianstad som ska stå klar under hösten.

Börjar solcellsparker bli konkurrenskraftiga?

Jämfört med de solcellsanläggningar som sätts upp på tak (eller på marken intill en fastighet) har storskaliga solcellsparker en betydande konkurrensnackdel. När en villaägare producerar solel kan man i princip kvitta solelen mot vad man annars betalar för el, som förutom själva priset på el även inkluderar skatter och kostnad för elöverföring. Om man har en solcellspark så matas elen direkt ut på elnätet och man konkurrerar med marknadspriset, dvs andra sätt att producera el. I dagsläget ligger marknadspriset för el på ca 40 öre per kWh, att jämföra med runt 1,2 kr per kWh som de flesta betalar för el.

Med hjälp av Jonas uppskattning om att parken kostade 100 miljoner gjorde vi en förenklad beräkning för att få fram en s.k. LCOE, Levelized Cost of Electricity. LCOE räknas ut genom att baka in alla kostnader - kostnad för parken, driftkostnad, räntekostnad - för att få fram vad kostnaden blir för att producera 1 kWh under anläggningens livslängd.

Så vad kostar det att producera storskalig solel i Sverige 2020?

Med, som i det här fallet, en investeringskostnad på strax över 7 000 kr per kW, en livslängd på 30 år, en årsproduktion på 13 000 MWh, en kalkylränta på 5% och en underhållskostnad på 100 kr per MWh (som även inkluderar försäkring, byte av växelriktare, övervakning och markhyra) hamnar kWh-priset från parken på ca 60 öre per kWh. Här kan det förtydligas att kalkylräntan - och därmed företagens avkastningskrav - har stor påverkan på resultatet. Med en ränta på 2% hamnar kWh-kostnaden på strax över 40 öre och med en ränta på 8% är den nästan uppe i 80 öre per kWh.

Tills nyligen har det funnits både elcertifikat för att främja utbyggnaden av förnybar el och ett statligt investeringsstöd för solceller (som även parkbyggare använt till viss del för att ge ekonomin i projekten en skjuts). Då elcertifikaten i princip är nere på noll, och det statliga investeringsstödet är på väg bort, gäller det nuförtiden att på kommersiella grunder få bäring i projekten.

I detta fall kommer solelen inte att säljas direkt på elmarknaden utan ägaren - HSB Södermanland - kommer att erbjuda sina medlemmar att köpa andelar i parken. (Om andelsförsäljningen går enligt plan är tanken att det ska bli en etapp två i parken på ytterligare 7 MW.)

Ett annat vanligt upplägg som minskar risken i projekten är så kallade PPA:er - Power Purchase Agreements - där man hittar en elköpare som är beredd att ingå ett mångårigt elavtal. På så sätt säkrar kunden sitt elpris över tid och vet att elen kommer från förnybara energikällor - samtidigt som parkbyggaren får en förutsägbarhet i ekonomin. Det var bl.a. så Sveriges näst största solcellspark kom till tidigare i år.

Jonas Weissglas, delägare på Energiengagemang, framför parken i Strängnäs. Vill man se hur det funkar att bygga solcellspark finns ett gäng drönarfilmer från bygget och en 360 graders-vy av resultatet på deras hemsida.

“Förhoppningsvis har rekordet slagits inom ett år”

I takt med fallande priser har storskalig solkraft i Sverige de senaste åren tagit kliv mot hur det ser ut resten av Europa och flera internationella projektörer av solcellspaneler har börjat etablera sig i Sverige. Förra veckan började det t.ex tisslas och tasslas om planerna hos ett danskt företag om att bygga en park på hela 170 MW utanför Helsingborg - alltså mer än en tiodubbling av parken i Strängnäs.

Så hur länge tror Jonas att de får behålla rekordet?

”Jag skulle tro att i stort sett alla vi [solcellsleverantörer, reds anm] som byggt parker hittills har några projekt på ritbordet som man kommit mer eller mindre långt fram med. Så det borde dyka upp någon snart. Jag vill ju att det ska byggas fler och större parker så förhoppningsvis har rekordet slagits inom ett år.”

Och efter en vår och sommar med gott om el och låga elpriser i vind- och vattenkraftsrika norra Sverige samtidigt som det har uppstått bristsituationer i södra Sverige har Jonas bilden klar.

“Med fler parker utspridda i södra Sverige kan vi avlasta vindkraften. När det är högtryck blåser det inte så mycket och tvärtom. Då kan vi förhoppningsvis stänga Karlshamnsverket för gott [som drivs på olja och går igång vid bristsituationer såsom somras när det var stiltje samtidigt som produktionen från kärnkraftverken var låg].”

Lyssning på temat: Johan Paradis, Om hur stort (och billigt) solceller kan bli (#37 Solcellskollens podcast)